Nicolas Flamel var ett riktigt mysterium; han stod inte med i Nittonhundratalets stora trollkarlar eller Vår tids bemärkta magiska namn; och han fanns inte med i Viktiga moderna magiska upptäckter eller i En studie i den senaste utvecklingen inom trollkonsten. Jillian började verkligen tröttna på att leta nu. Hon var på väg att somna flera gånger, men tillslut var det Lunch, och Hermione lät henne gå.

Hon mötte Amanda i korridoren på väg till Stora Salen.

”Hej, var har du varit hela dagen?” frågade hon.

”Jag har varit i biblioteket med Granger, Potter och Weasley.” svarade Jillian och suckade. ”De tvingar mig att hjälpa dem att leta rätt på en jäkla trollkarl som de har hört talas om.”

”Jaha, va jobbigt … hittar ni något?”

”Nej, inte ett smack! Och de vill inte ge sig! Jag får nästan aldrig gå därifrån. Ska vi äta?” frågade hon sedan.

”Nja, jag har en grej jag måste göra först, gå du. Jag kommer om några minuter.” svarade Amanda och skuttade iväg längs korridoren.

”Jaja …” suckade Jillian och gick vidare.

Hon mötte Draco precis i ingången till Stora Salen.

”Hej Jilli.” sa han trött.

”Hej, borde inte du packa?” frågade hon och tittade på honom.

”Joo, men jag gör det ikväll … vill du sitta med oss?” han gjorde en gest mot killarna som stod bakom honom, det var Crabbe och Goyle och en kille som Jillian trodde hette Balze Zabini.

”Visst.” sa hon och suckade. De gick och satte sig vid Slytherins bord och började ta av maten som såg ut som en början till ett julbord. Jillian kunde inte tänka på något annat än Dracos plötsliga vändning när det gällde henne. Hennes tankar snurrade omkring det hela Lunchen, och när den äntligen började gå mot sitt slut frågade Draco henne något som hade med det han hade prata om att göra.

”Va, va, vaa?” sa hon och tittade förvirrat upp på Draco.

”Jag frågade om du tyckte mer om Irland, än Bulgarien i Quidditch.” upprepade Draco.

”Jaha, jag hejar mer på Irland, ja.” svarade Jillian hastigt.

”Vad var det jag sa?” sa Draco till Blaze, ”Irland är bättre.”

Nästa dag tog Jillian adjö av Amanda, och vinkade av henne när hon gick iväg med de andra som skulle åka hem över julen. Hermione var en av dem, och tack och lov för det. Nu skulle hon slippa leta efter Flamel i nästan en månad.

Slytherins sällskapsrum var nästan tomt, det var bara två eller tre elever där. Ingen av dem gick i Jillians årskurs. En av dem gick i sjätte och den andra gick i tredje årskursen.

En sak som var riktigt bra med Jullov var att eftersom Jillian var den ända i sin årskurs från Slytherin fick hon gå in i Gryffindor och umgås med Harry och Ron. Det var riktigt trevligt. Ron lärde henne olika knep som hon inte lärt sig i trollkarlsschack, och sedan satt de framför en av brasorna i Gryffindor och åt allt som de kunde spetsa på en pinna; bröd, tekakor, marchmellwos – och sedan satt de och planerade olika sätt att få Draco relegerad. Det var riktigt kul. De kom på alla möjliga galna idéer som aldrig skulle fungera i verkligheten.

Jillian lärde sig trollkarlsschack på ett helt nytt sätt, hon blev till och med vän med sitt sätt med pjäser, som underlättade spelet väldigt mycket. Pjäserna var levande, och pratade, och ibland ropade de tips och instruktioner som faktisk blev väldigt användbart.

På kvällen strosade hon långsamt genom korridorerna mot Slytherins sällskapsrum. Hon gick ofta långa omvägar och tittade på slottet i ett helt nytt perspektiv, hon brukade alltid stressa genom korridoren mot olika lektioner, men nu kunde hon gå långsamt och verkligen titta på her det såg ut.

På Julaftonens morgon vaknade Jillian med en liten hög paket vid sidan av sängen. Hon blev förvånad när hon tittade närmare och upptäckte att det stod ”Från Fam. Weasley” på två av dem. Ett var från Familjen Malfoy och det sista var från Sirius, hennes pappa. Hno började med att öppna det från hennes pappa.

God Jul, gumman, från Pappa,stod det på utsidan. Hon öppnade. Det var en liten ask. Hon öppnade den och kikade ner i den. Det var en slags amulett. Det låg ett litet brev i botten. Hon tog upp det och läste:

Halsbandet är en slags amulett som tillhör Black-släkten.

Den är inte magisk eller så, men den representerar släkten Black.

Bär den med stolthet.

God Jul

//Sirius Black

Hon fäste den runt halsen. Det var vackert tyckte hon. En liten symbol och ett stort B, för Black, antog hon. Hon fäste blicken på det stora paketet från Weasleys.

Hoppas du gillar kolor. God Jul Jillian //Familjen Weasley, var meddelandet på det. Hon öppnade och fann en burk med hemmagjorda kolor. Hon öppnade den och smakade, och det var nog de godaste kolorna hon smakat i hela sitt liv. Hon stängde burken igen och öppnade nästa paket från Familjen Weasley. Det var en stickad tröja med Black-symbolen på. Den var grön, som Slytherin, tänkte hon. På ryggen var det en Slytherin orm.

Hon drog på sig den och öppnade nästa paket, som var från Malfoys. Det var en ask med bönor i alla smaker, som hon alltid brukade få. Hon la dem i kofferten tillsammans med kolorna.

Sedan gick hon ner mot Frukosten, där Harry och Ron satt. Det stod nu bara ett bord i Stora Salen, där alla elever som stannade kvar på Hogwarts satt. Det var fem från Hufflepuff, kanske nio eller tio från Ravenclaw och ganska många från Gryffindor.

Jillian slog sig ner framför Harry och Ron.

”Fick du en tröja från mamma?” frågade Ron förvånat.

”Ja, tydligen.” sa Jillian och tittade ner på tröjan hon hade på sig. ”Kan du tacka henne från mig?” frågade hon.

”Jaja..” sa Ron och fortsatte förstummat med sin Julfrukost.

--------------------------------------------------------------------------------------------

God Jul! ... O_O Det blev lite fel. 

Men jaja, Nästa person som kommenterar blir min 20:de Kommentar! Snälla Kommentera! Jag blir så glad!

Jag fick en inspirations b-slap idag. Jag fick plötsligt en nästan helt klar idé på en helt ny novell/bok. Den Heter "Helvetets Hus, Livet efter döden". Den handlar om 18åriga Mithri som blev mördad, och sedan vad som händer efter döden. Jag kommer att lägga ut en Prolog på den snart. det blir nog den som jag lägger ut när jag är klar med Jillian-novellen, eller så lägger jag ut den också, jag vet inte. Säg vad ni tycker! 

Kram från mig, och se till att skicka den 20:de kommentaren! 

 

Yolanda

29 maj 2013 20:20

ASGRYYYYYYYYYMT!

http://hpstorys.bloggplatsen.se

Hon som skriver

29 maj 2013 20:23

TAAAAAAAAAAACK!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!    Det var ju typ... väldigt länge sedan jag skrev någonting, och jag är ledsen för det.. men jag har i alla fall något jag vill berätta: Jag har blivit lite Potternörd igen, och tog redan på mina inloggningsuppgifter på Pottermore! Jag känn...

... till hogwartsnoveller! Bloggen fyller 1 år! På andra bloggar brukar man skriva nått långt, töntigt inlägg och tacka för året... men jag tänker fira med att lägga ut en novell istället! Jippi! Den kommer ut EXAKT 22.00 idag! Grattis till hogwartsn...

Esther hämtade sig en stund och var tyst med ett plågat uttryck i ansiktet. Sedan öppnade hon munnen igen, tvekade en sekund, och fortsatte sedan: ”Hon var det långt innan jag ens var född. Hon har nog varit det sen hon flyttade hemifrån, tro...

Min blogg är ju inte särskillt känd eller så, nu när det nästan har gått ett helt år. Och jag tror att jag har kommit på vad det beror på.    Jag menar.. I början så skrev jag om Harry Potter, och då hade jag väl en handfull följare, men sen när ...

Jag suger verkligen på att blogga. Jag håller på ett tag, sen börjar skolan och så kan jag inte fortsätta, för att jag blir för jäkla trött. Vad sur jag blir på mig själv.    Igår tog jag fram det senaste kapitlet av novellen i Word och läste ige...