Hon vaknade först nästa morgon. Solen hade knappt gått upp än, men hon gick upp ändå och satte sig i fönstret. Hon var nervös inför sin första skoldag, och kunde absolut inte somna om igen.

Hon satt där i fönstret, och upptäckte efter en stund att deras fönster satt perfekt för att titta på soluppgången. Solen gick långsamt upp och Jillians rumskamrater fortsatte sova. Tillslut tröttnade Jillian på att sitta i fönstret, (hon hade börjat få lite ont i baken), och sysselsatte sig med att ta på sig sin skoluniform istället. Hon tog på sig allt och började sedan packa sin väska. Hon lade i alla böcker som hon behövde enligt schemat på deras dörr. Första lektionen de skulle ha var Trollformellära, så hon packade ner den boken i väskan, sedan skulle de ha Förvandlingskonst, Örtlära, Trollkonsthistoria och Svartkonster.

När hon packat klar väskan vaknade en av de andra tjejerna i rummet.

”Gó morron” sa flickan och sträckte på sig innan hon reste sig upp. ”Vakna tidigt?”

”Ja, kunde inte somna om..” svarade Jillian.

”Mhm..” sa flickan. ”Var det du som var Pansy?”

”Nej, Jillian. Jillian Black.”

”Ja, så var det. Jag heter Daphne Greengrass.”

Jillian nickade långsamt som svar.

”Såå.. Vad tycker du om Slytherin?”

”Bra, antar jag” sa Jillian, utan att bry sig om att starta ett nytt samtalsämne. Hon var för trött för att prata.

”Du var släkt med Draco Malfoy?” frågade Daphne.

”Ja.” hon tittade upp på Daphne. ”Men på långt håll.”

”Hur långt?”
”Hans mamma och min pappa är kusiner.” svarade Jillian och lyfte upp sin väska över axeln. Daphne började ta på sig sin uniform, och pratade inte mer. Så Jillian lämnade rummet och gick istället ner i sällskapsrummet, där hon slog sig ner på golvet framför en av de två brasorna. Det var helt tomt där inne, alla sov nog fortfarande, men hon tyckte att hon hörde lite ljud från några av rummen ibland.

Efter en knapp halvtimme började lite folk komma ut från sin sovsalar.

Draco kom gående och satte sig bredvid henne.

”Hittat några vänner än?” frågade han.

”Nope.” svarade Jillian och tittade upp på honom. ”Varför bryr du dig?”

”Jo..” sa han. ”Jaa, jag vet inte.”

Jillian sa ingenting, utan fortsatte stirra in i den knastrande brasan.

”Har du hittat några vänner, utom Crabbe och Goyle då?” frågade Jillian efter en stund.

”Nej, alla verkar vara idioter.” sa han och fnyste. ”Smutsskallar eller Halvblod hela högen” Smutsskallar var de renblodigas sätt att säga Mugglarfödda på. Mugglarfödda var dem som hade fått magiska krafter men varit födda i en mugglarfamilj.

”Men halvblod är väll okej? Crabbe var väll halv?” frågade Jillian och tittade Draco i ögonen.

”Nej, han är bara lite 'Mugglig'”

”Mhm”

De lämnade sedan sällskapsrummet tillsammans med en prefekt som visade dem vägen till Stora Salen igen, där de åt frukost. En flicka som sov i samma rum som Jillian, slog sig ner bredvid henne.

”Hej!” sa flickan och log stort mot henne. Hennes utseende var lite annorlunda; det var som om hennes färger ville inte riktigt ville bestämma sig; Hon hade ganska kort, rödblont hår, blågröna ögon och värken ljus eller mörk hy. Hennes drag var ganska tydliga i ansiktet, och hon var lång och smal. Hennes röst var ljus och mjuk på samma gång.

”Hejhej..” sa Jillian.

”Vad heter du då?” frågade hon.

”Jillian.”

”Okej, Hej, Jillian. Jag heter Amanda Goldwell!”

”Mugglare, halvblod, renblod?”

”Pappa var renblod, från Frankrike, och mamma ett halvblod från Wales.” sa Amanda och log snällt mot Jillian.

”Mhm, då är du alltså 3/4 renblod?”

”Japp..m Mormor är mugglare.” sa Amanda. ”Hon är den närmaste mugglaren i min släkt”

Amanda tog lite mat, och gjorde där med en paus.

”Så, du är renblod va?” sa hon efter en liten stund.

”Ja.” sa Jillian och tog ett bett i sin macka. ”100%”

”Coolt” sa Amanda och tittade rakt in i Jillians mörkgröna ögon.

”Så...” Amanda tog en paus för att äta lite. ”Första dagen på Hogwarts. Det är coolt”

”Antar det.” sa Jillian och såg sig om i salen. Det var mycket tystare idag, men det var väll för att alla var trötta.

”Hittar du här?” frågade hon.

”Nja.. Haha.. Nej” sa Jillian och log roat.

”Då kanske du och jag kan leta oss fram tillsammans? Vi kommer ju att ha samma lektioner och så..”

”Ja, det kan vi göra.” sa Jillian.

Hon och Amanda Goldwell letade sig sedan fram till Trollformel klassrummet. På Hogwarts fanns etthundrafyrtiotvå trappor: breda, svepande trappor; smala, skangliga; några ledde någon annanstans på fredagar; några hade ett förvinnande steg halvvägs upp som man måste komma ihåg att hoppa över. Jillian och Amanda hittade tillslut klassrummet, och kom inte försent, som vissa andra.

Några lektioner senare hade de förvandlingskonst. De hade den tillsammans med Gryffindor, och där med fröken besserwisser; Hermione Granger. Hon räckte upp handen och skuttade upp och ner så fort läraren ställde en fråga, och hon var den ända som lyckats med uppdraget de fått på lektionen;

Professor McGonagall var lärare i Förvandlingskonst, men hon var också Gryffindors föreståndare. Därför såg Jillian inte fram emot att ha lektion för henne ihop med dem.

Men det visade sig att McGonagall inte favoriserade Gryffinodrarna. Det märkte alla.

”Förvandlingskonst är något av den mest invecklade och farliga magi ni kommer att få lära er på Hogwarts” inledde McGonagall med. ”Den som ställer till med trassel på mina lektioner får lämna dem och aldrig mer komma tillbaka. Så nu har jag varnat er.”

Sedan förvandlade hon katedern till en gris och tillbaka igen. Jillian blev inte så imponerad, hon hade sätt förvandlingskonst förut, men man blev ändå otålig, och vill sätta igång själv. Men eleverna insåg snart att förvandla möbler till djur, var låångt borta.

De fick börja med att göra invecklade anteckningar, och sedan fick de varsin tändsticka som de skulle förvandla till en nål.

Och det var då Hermione Granger, flickan med tänderna, fick glänsa, när lektionen var slut höll professor McGonagall upp Grangers tändsticka, som blivit silverfärgad och spetsig, och sedan gav hon Granger ett av sin sällsynta leenden.

Jillian hade sätt fram emot lektionerna i Försvar Mot Svartkonster, men som visade sig var lite av ett skämt, Slytherineleverna hade svartkonst ihop med Hufflepuff, och båda elevhemmen nästan höll för näsan inne i Professor Quirrells klassrum. Det luktade starkt av vitlök, och Quirrell bar en slags turban, som det gick ett rykte om: Att den var fullproppad med vitlök. Quirrell sa att han var rädd för att några vampyrer han stött på i Rumänien, och trodde att de när som helst skulle komma och ta honom, därför hade han massa vitlök överallt.

Jillian och Amanda misstänkte att han ljög lite om sin turban; han hade fått den som gåva av en afrikansk prins, för att han befriat honom från en gengångare, men ett rykte nådde dem; en i Gryffindor hade frågat honom hur han blivit av med gengångaren, så började han rodna och började tala om vädret.

Jillian och Amanda blev goda vänner. Amanda var en sån som följer efter någon och pratar en massa, men det var något med henne som Jillian tyckte om, och det gjorde dem till vänner.

Fredagen första veckan lyckades Amanda och Jillian hitta till Stora Salen, helt utan att gå vilse. Den morgonen satt Harry Potter och hans vän Ron och pratade om dagens schema:

”Vad har vi för lektioner idag?” frågade Harry Ron.

”Dubbeltimme i Trolldryckskonst tillsammans med eleverna i Slytherin.” sade Ron. ”Snape är föreståndare för Slytherinhemmet. Det sägs att han alltid favoriserar dem – vi får se om det stämmer”

Jillian log.

”Hörde du det Amanda?”

”Vadå?” frågade Amanda och tittade upp från sin gröt.

”Vi ska ha Trolldryckskonst med Gryffindor, och Snape favoriserar oss.”

Amanda lyste upp till sitt vanliga glada jag.

”Wow, va kul!” sa hon och åt snabbt upp sin gröt.

Posten kom kort där efter. Jillian hade fått ett brev från Narcissa, och ett till, som det inte stod något namn på utsidan på. Jillian öppnade det först:

Kära Jillian,

 Hoppas att du trivs på Hogwarts och att du har många vänner.

 Jag är ledsen att jag inte kunde vara med när du började.. Men

 Jag hoppas få träffa dig snart.

Om du skriver tillbaka vill jag gärna veta vilket elevhem du

hamnade i, inte för att det spelar någon roll.. Bara lite..

 Jag mår ganska bra, med tanke på att jag är i Azkaban,

hoppas att du också gör det.

Saknar dig,

Sirius Black.

P.S Om Draco stör dig, slå till honom.

Jillian stirrade tomt framför sig. Hur hade han kunnat skicka ett brev? Han satt ju i fängelse! Men här var det, ett brev från hennes pappa. Hon log. Han brydde sig fortfarande om henne, även om han var en mördare. Men hon oroade sig lite över 'Jag hoppas få träffa dig snart'. Tänk om han tänkte rymma?

Hon lade ner brevet i sin väska och fortsatte äta. 

--------------------------------------------------------------------------------------------

Förlåt, men det blev ett ganska händelselöst kapitel. Men Jillian fick iaf en kompis nu! Kapitel 11 kommer så fort jag är klar!

 

Sindra

5 maj 2013 15:14

Grym del, som vanligt!

http://sindraspecial.bloggplatsen.se

Hon som skriver

5 maj 2013 15:25

:D!!

 

anna

5 maj 2013 15:36

Vad bra du skriver!
Intressant att se livet på skolan ur någon annans synvinkel.
Jag följer dig på bloglovin nu :-)

/anna

http://anna-i-dungen.bloggplatsen.se

Hon som skriver

5 maj 2013 15:39

:O Omg! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!    Det var ju typ... väldigt länge sedan jag skrev någonting, och jag är ledsen för det.. men jag har i alla fall något jag vill berätta: Jag har blivit lite Potternörd igen, och tog redan på mina inloggningsuppgifter på Pottermore! Jag känn...

... till hogwartsnoveller! Bloggen fyller 1 år! På andra bloggar brukar man skriva nått långt, töntigt inlägg och tacka för året... men jag tänker fira med att lägga ut en novell istället! Jippi! Den kommer ut EXAKT 22.00 idag! Grattis till hogwartsn...

Esther hämtade sig en stund och var tyst med ett plågat uttryck i ansiktet. Sedan öppnade hon munnen igen, tvekade en sekund, och fortsatte sedan: ”Hon var det långt innan jag ens var född. Hon har nog varit det sen hon flyttade hemifrån, tro...

Min blogg är ju inte särskillt känd eller så, nu när det nästan har gått ett helt år. Och jag tror att jag har kommit på vad det beror på.    Jag menar.. I början så skrev jag om Harry Potter, och då hade jag väl en handfull följare, men sen när ...

Jag suger verkligen på att blogga. Jag håller på ett tag, sen börjar skolan och så kan jag inte fortsätta, för att jag blir för jäkla trött. Vad sur jag blir på mig själv.    Igår tog jag fram det senaste kapitlet av novellen i Word och läste ige...