Den där kommentaren kom, så här är kapitel 6 ;D 

-----------------------------------------------------------------------------------------------

Cirka en timme senare satt Jillian, Draco och två av Draco's kompisar, plus en skum tjej som skrattade åt allt Draco sa, hopklämda i en kupé på tåget. Jillian satt närmast fönstret och försökte att inte lyssna på när Draco berättade om hur ”duktig” han var på att flyga kvast. Jillian orkade inte berätta hur dålig han var egentligen, så hon satt bara och tittade på när landskapet far förbi utanför fönstret.

En av Draco's kompisar, som tydligen hette Goyle, reste sig upp för att gå på toa. Malfoy tog då kontakt med Jillian.

”Ehj, Jilli, visst har du en katt?” sa han och pekade på den lilla buren som stod på hyllan ovanför där de satt.

”Ja” sa Jillian uttråkat.

”Vad heter den?” frågade flickan med en gnällig, pipig röst.

”Smallpaws.” sa Jillian utan att slita blicken från det som fanns utanför fönstret.

”Vad gulligt! Kan du inte släppa ut den? Får jag klappa?” sa flickan, och fortsatte bombardera Jillian med frågor ända tills Goyle kom tillbaka och sa:

”Harry Potter är på tåget!”

”Harry Potter?” sa Jillian som äntligen tittade upp. ”Var?”

”Jag vet inte, de visste inte var han var. Men några är ute i korridoren och letar nu.” svarade han.

”Coolt! Jag vill träffa honom!” sa Draco och reste sig upp. ”Jag ska hitta honom först! Kom Crabbe, Goyle” Goyle och hans andra vän, Crabbe, som reste sig upp från sätet bredvid Jillian lämnade kupén tillsammans och lämnade Jillian med den jobbiga flickan.

”Sååååå.. Du heter Jill?” sa flickan, som desperat försökte få igång ett samtal.

”Jillian. Jillian Black.” sa Jillian och tittade lite närmare på hur flickan såg ut. Hon hade ganska kort, svart hår, bruna ögon och ett tufft moppsliknande ansikte. 'Hon är säkert en mugglare' tänkte Jillian.

”Black?” sa flickan förvånat. ”Ooo, då är du släkt med Malfoy!”

”Nästan, ja” sa Jillian. Sen föll en djup, pinsam tystnad i rummet.

”Är du renblodig då?” frågade hon.

”Ja.” svarade Jillian och tittade upp på buren där hennes katt var. ”Du då?”

”Renblod.”

Det blev tyst igen. Jillian, som inte brydde sig om att tänka ut något nytt att prata om vände sig mot fönstret igen, men flickan kom upp med ett nytt samtalsämne.

”Är inte Draco fantastisk.”

”Nej.”

”Vad menar du?” frågade hon.

”Är det svårt att fatta? Jag tycker inte om honom. Han ljuger hela tiden, och är en tjockskallig idiot.”

”Eh..”

Men plötsligt öppnades dörren till kupén och Draco, Crabbe och Goyle steg in, till Jillian lättnad.

”Harry Potter.. Haha, vilket skämt.” sa Draco med ett överlägset leende.

”Vad hände?” frågade Jillian.

”Jag presenterade mig och killarna. Jag berättade för Potter om trollkarlsfamiljer, och erbjöd mig att hjälpa honom välja rätt vänner. Sedan gav han mig en kylig kommentar och antydde att jag tillhörde dem som var fel sort.”

Flickan stönade till och gjorde en tillgjord förvånad min. Draco gav henne en kylig blick och fortsatte:

”Jag gav honom så klart en kylig kommentar tillbaka. Och nämnde att Weasley och den där Hagrid är fel personer att umgås med.”

”Det var bra gjort!” sa flickan och log stort mot honom, men han gav henne bara ännu en kylig blick.

”Weasley blev helt knäpp, och fick för sig att han skulle slåss med oss om vi inte gick därifrån. Då sa jag att vi inte ville gå, och att våran mat var slut, och så kommenterade jag att de hade massor kvar. Goyle sträckte sig efter maten, och så kom en jäkla råtta och bet sig fast i hans finger!”

Jillian fick då syn på att Goyle höll för fingret och hade ett plågat uttryck i ansiktet.

”Mhm” sa hon och tittade på dem. ”Jag tycker att ni får skylla er själva.”

”Vad är det du säger!?” Utbrast flickan som såg hel chockad ut.

”Jaa, Jilli, vad är det du säger?” sa Draco retsamt.

”Haha, Jodu, jag säger att ni får skylla er själva” sa Jillian och log. ”Sprang ni iväg sen? Som små barn, och ropade efter mamma?”

”Nej!” fräste Draco.

”Mamma! Maammmaaa! Han sloog miiig!” ropade Jillian.

”Jilli.. Tyst!”

”Maammaa!!”

”Tyst!”

”Mammaa!!”

”TYST!” Dracos bleka ansikte hade blivit alldeles rött, och han såg jätteförbannad ut.

Jillian log belåtet.

”Vad gjorde ni då, Draco?” frågade hon.

”Vi..”

Men de avbröts av att kupédörren öppnades och en gammal häxa ropade:

”Godis?”

”Öh.. Nej tack.” sa Draco, vars röst hade förändrats på en sekund.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Nu ska jag sova! Gó natt! ;D;D

 

yolanda

3 maj 2013 22:33

Wow, vad bra du skriver!

http://hpstorys.bloggplatsen.se

Hon som skriver

4 maj 2013 08:23

Tack! :D:D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej!    Det var ju typ... väldigt länge sedan jag skrev någonting, och jag är ledsen för det.. men jag har i alla fall något jag vill berätta: Jag har blivit lite Potternörd igen, och tog redan på mina inloggningsuppgifter på Pottermore! Jag känn...

... till hogwartsnoveller! Bloggen fyller 1 år! På andra bloggar brukar man skriva nått långt, töntigt inlägg och tacka för året... men jag tänker fira med att lägga ut en novell istället! Jippi! Den kommer ut EXAKT 22.00 idag! Grattis till hogwartsn...

Esther hämtade sig en stund och var tyst med ett plågat uttryck i ansiktet. Sedan öppnade hon munnen igen, tvekade en sekund, och fortsatte sedan: ”Hon var det långt innan jag ens var född. Hon har nog varit det sen hon flyttade hemifrån, tro...

Min blogg är ju inte särskillt känd eller så, nu när det nästan har gått ett helt år. Och jag tror att jag har kommit på vad det beror på.    Jag menar.. I början så skrev jag om Harry Potter, och då hade jag väl en handfull följare, men sen när ...

Jag suger verkligen på att blogga. Jag håller på ett tag, sen börjar skolan och så kan jag inte fortsätta, för att jag blir för jäkla trött. Vad sur jag blir på mig själv.    Igår tog jag fram det senaste kapitlet av novellen i Word och läste ige...